I onsdags träffade jag förvaltningscheferna Mats Collin och AnnKristine Elfvendahl. Mötet handlade om bemötande och proffession gällande ett ärende som härrör till skolan. Går inte närmare in på det nu utan det får bli en senare fråga.
Efter mötet kom vi in på missbruksvården där jag känner en oro över det faktum att kommunerna sparar in pengar på just missbruksvården. Det som då når mina öron är att man så stort inom Nordanstigs kommun skall satsa på en sorts plattform där man skall jobba preventivt för att förhindra eller minimera att unga människor hamnar i missbruk. Visst är det av oerhörd vikt att alla kommuner har ett program med åtgärder för att hindra så många som möjligt att hamna i ett beroende. Men hur har man tänkt trolla fram beprövade metoder och lyckade koncept i en handvändning? Och vad hade man tänkt göra med dem som redan har ett utvecklat beroende?
Kommunerna har som oftast en verksamhet som bedrivs under dagtid och vad tror de att ungdomarna gör efter klockan 17.00? Går och lägger sig så duktigt kl 22.00 för att sedan dyka upp kl. 09.00 drogfria, pigga med nyponrosröda kinder och helt lyriska över att få vara en del av den nya "plattformen"??!
Jag är positiv till att kommunerna hittar möjligheter att jobba förebyggande och även bedriver verksamheter som är till godo för de med framskridet beroende. Men det jag reagerar så starkt på är att man drar in på behandlingar under tiden man bygger upp sina nya egna verksamheter. Vad händer med ungdomarna/människorna under tiden? Vad blir konsekvenserna av det för dem som individer, anhöriga samt övriga samhällsmedborgare?
Nu har jag mest pratat om beroende, men till saken hör även något annat viktigt och minst lika destruktivt - kriminaliteten. För den som utvecklat starka kriminella tankemönster jobbar inte bort dessa med en klackspark. Kommunerna får inte glömma bort de kriminella då missbruk och kriminalitet har en tendens att gå hand i hand.
Jag hoppas att kommunerna under tiden de bygger upp sina nya verksamheter inte frångår de skyldigheter de faktiskt har enligt lag. Kapitel 5, 9 § SOL. "Socialnämnden skall aktivt sörja för att den enskilde missbrukaren får den hjälp och vård som han eller hon behöver för att komma ifrån missbruket. Nämnden skall i samförstånd med den enskilde planera hjälpen och vården och noga bevaka att planen fullföljs." Av denna bestämmelse framgår att nämnden är skyldig att aktivt sörja för att den enskilde missbrukaren får den hjälp och den vård som behövs.
Jag kommer följa kommunernas agerande med spänning och räkna med att höra mer från mig i detta.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Det kommer fram många konstigheter kring hur det allmänna sociala skyddsnätet fungerar om man lyssnar. Många i kommunen tiger om hur de blir behandlade och i tider av ekonomisk kris blir de ännu försiktigare. De svaga drar sig undan först.
Det värsta övertrampet någon kan göra är att säga att det inte är lönt att söka hjälp - alla har rätt att få sin sak prövad och få en möjlighet att överklaga ett beslut.
Det är givetvis inte heller så bra att offra några bara för att det är en omläggning på gång. På något sätt känns de här två sakerna "Nordanstig"
Jag upplever dock inte att folk drar sig för att söka hjälp när behovet är skriande. Därmot upplever jag att när ansökan avslås eller beslutet dras ut på tiden så accepterar man detta alltför lätt.
När det gäller personer med en beroendeproblematik så söker de sällan hjälp, för det är ju ytterst sällan de vill sluta med droger eller alkohol. Med andra ord är de ju lätt att göra osynliga eftersom de gärna gör sig osynliga.
Det är dock inte mindre viktigt att de får hjälp med sitt beroende fast de inte vill, det är bara mer viktigt att motivera dem till att vilja sluta.
Skicka en kommentar