Mina underbara barn!

Idag är det min födelsedag. Mina barn har ett oherrans sjå varje gång någon nära och kär fyller år. Och min födelsedag var inget undantag. Häromdagen så for vi stan för att de skulle få handla presenter till "födelsedagsbarnen" i juli. De visste inte vad de skulle köpa till mig, vad jag skulle vilja ha och så vidare. Jag försökte peka ut något och med en häftig övertygelse klargöra att "detta" var verkligen något jag skulle behöva ha. Till slut fattade dom... Igår kväll diskuterades det huruvida jag ville ha frukost på säng eller inte och vilken tid detta skulle inträffa i sådana fall. Vi kom fram till att barnen fick bjuda mig på fika under dagen eftersom jag är uppe någon gång vid sex-snåret och dom först vid 10. I morse vid 8-tiden kom den yngre sonen rusande med håret på ända. Andfådd frågade han om mormor skulle komma och om det gick bra att ringa på en gång. Vad han ville mormor hade jag inte med att göra. När väl mormor kom så tisslades det en stund med henne och därefter försvann han ut i hennes bil. Kommer tillbaka med en otroligt vacker blombukett och säger "Grattis på födelsedagen". Min lilla rara vän hade alltså ringt momma och beställt en blombukett till sin lilla mamma! Jag blev så himla rörd. Jag hoppas verkligen att det håller i sig tills det är dags för flickvänner. Men det ser positivt ut för framtiden!